Ärligheten har gjort framsteg genom att många nu redan från början talar om för dem de möter att de har andra och att de inte är monogama. Men vad är det då som ligger till grund för dessa val? Är det sann kärlek, nyfikenhet eller i vissa fall kanske ren rädsla? Rädsla för att bli sårad kan göra att man inte vågar bli för nära och intim med en partner. Och om du inte kan vara helt nära och intim med en person, kan du då vara det med flera? För det handlar väl ändå om att ge så mycket kärlek och närvaro som möjligt i alla relationer?

Om du vill ha fler än en partner, titta då på om det är för din skull eller för deras, vill du ha eller ge, är det en flykt från intimitet eller en gåva för att öka kärleken och medvetenheten på planeten?

Om du är någon som möter kärleken i form av en partner som vill vara med dig, men även med andra, titta då på om det känns sant för dig och om du kan leva så utan att känna dig sårad, se om den du möter känns 100% närvarande och kärleksfull när ni möts och om du känner dig tillräckligt älskad och mött i den närvaron.

I en värld där allt fler lever och bor själva är det möjligt eller rent av naturligt att älska flera, precis som vår kärlek är gränslös och räcker till alla barn vi får?