Du kanske trodde att du kunde allt om hur du ska skydda dig från solens skadliga strålar, men här kommer något som sticker hål på flera myter. Det lönar sig att vara påläst för att så säkert som möjligt kunna lapa sommarens varma strålar.

Det är tidningen Fitness Magazine som närmar sig ämnet solmyter. Här kommer en sammanfattning av dessa:

MYT 1: Brun-utan-sol hjälper till att skydda huden från solen.

Brun-utan-sol-krämer gör inget annat än färgar hudens översta lager. Enligt en tysk studie ökar i själva verket detta risken för skador. Om du solar, lät säga en timme efter att du smort in dig med brun-utan-sol, så producerar din hud 180 procent fler fria radikalen än den hade gjort utan insmorningen. Fria radikaler är instabila molekyler som skadar hudcellerna och som potentiellt kan leda till hudcancer. Effekten minskar ju längre du väntar, men smörj in dig med hög solfaktor för att vara säker.

MYT 2: Jag ska inte använda solfaktor för nära ögonen.

Trots att området under ögonen är mycket litet, så uppträder 5-10 procent av hudcancerfallen på ögonlocken. Den finns speciella solkrämer för känsliga områden som ansiktet, en annan lösning kan vara ett par solglasögon som erbjuder 99-100 procent UV-skydd.

MYT 3: Solkrämer får mig att svettas mer, särskilt när jag tränar.

Faktum är att forskare från Oregons universitet kom på att solkrämer tillfälligt kylde ner huden då deras testpersoner tränade. Det fungerar ungefär på samma sätt som när man är svettig och börjar frysa då man stått still en stund. Man känner sig kall för att svetten förångas. Det finns flera olika konsistenser på solkräm, prova dig fram. Om du inte gillar vattenfasta, använd en vanlig och smörj in dig igen efter att du svettats.

MYT 4: Jag brukade grilla mig i solen, skadan är redan skedd.

Även om du har många soltimmar i ditt förflutna så är det inte för sent att plana ut kurvan för cancerrisken. Tidigare rön om att 80 procent av vår totala exponering för UV-strålar skedde innan 18 års ålder är resultatet av feltolkad forskning från 80-talet. Nu menar Skin Cancer Foundation att 47 procent istället sker mellan 19 och 40 års ålder. Man inte bara sänker en tidigare brant kurva genom att vara generös i användandet av solkrämer, man lär också med detta minska på de effekter de historiska solstrålarna har haft.

MYT 5: Jag behöver suga i mig lite sol för att inte få D-vitaminbrist.

Användandet av solfaktor minskar inte på kroppens produktion av vitamin D på grund av att UV-strålarna stoppas. Efter för mycket sol, börjar UV-strålarna snarare bryta ner D-vitaminen som bildats i huden.

MYT 6: Lite sol på semestern skadar väl inte.

Då huden ändrar färg är det alltid ett bevis på att du blivit utsatt för UV-strålar. Man behöver inte bli röd som en tomat för att vara utsatt för risk. Sätt på solfaktor och glöm inte att smörja in dig varannan timme eller efter svettning, bad eller handdukstorkning.

MYT 7: Hårspray med UV-skydd skyddar mitt hår och hårbotten.

I teorin är det rätt, men det är svårt att täcka alla skrymslen. Tjockt hår skyddar bättre än tunt, mörkt hår bättre än ljust. Hatt eller mössa är det bästa skyddet.

MYT 8: Solfaktor 100 skyddar dubbelt så bra som solfaktor 50.

Matematikens logik går inte att använda på solskyddsfaktorns siffror. Solfaktor 15 blockerar 93 procent av solens UVB-strålar, solfaktor 30 stoppar ungefär 97 procent och solfaktor 50 ungefär 98 procent. De små skillnaderna gör att den ungefärliga mängden kräm är viktigare att ha i åtanke: ett snapsglas till kroppen och en modern femtio-öring till ansiktet.