Tänk dig att man istället för människors yttre skulle se en spegling av deras inre, men översatt i den skönhet som vi människor definierat den. Det är precis vad filmen Shallow Hal eller Min stora kärlek som återigen gick på TV härom dagen, på ett underbart sätt utforskar och leker med.

Medelkillen Hal blir nobbad av alla snygga tjejer, trots det kan han inte släppa sin idealbild av fotomodelltjejen med alla attribut. Tills en dag då han hamnar i samma hiss som en hypnotisör och blir efter att ha beskrivit sitt problem ovetandes hypnotiserad till att se människors inre skönhet.

Han börjar ragga upp tjejer som alla andra ratar, alltifrån hundrakilos kvinnor utan vrister till andra som på ett eller annat sätt har utseendet helt emot sig. Inte helt oväntat ser han även de i verkligheten snygga tjejernas insidor, vilket medför en rad gamla tandlösa haggor. Hal själv är helt ovetandes om saken och blir kär i den rejält överviktiga Rosemary spelad av kalaspinglan Gwyneth Paltrow.

Filmen får mig att le så där innerligt varje gång för att den liksom slår ett slag för andra värden i vår ytfixerade och kortsiktiga värld. Sen kan man prata i evighet om huruvida inre välmående ändå inte lyser igenom, som sunda levnadsvanor, inre frid och vänliga tankar om sig själv för att nämna något. Jag tillhör dem som tror det.

En släkting till utseende är ålder. Nu ska vi ju inte bara vara vackra, vi ska vara evigt unga också. På senaste M-magasins (Amelia Adamos tidning för 50-plussare) står ”Äg din ålder” vilket får mig att tänka på min farmor som alltid sagt:
”En dag kommer du att förstå att man väljer hur gammal man är. Att det yttre blir skrynkligare har inte med saken att göra. Själv är jag en sådär 18 år.”

Nu när jag just firat min fyrtionde födelsedag, så börjar jag mer och mer förstå det där. För jag börjar känna att det yttre kanske ser bra ut från lite längre håll, men tar man ett steg närmre så är inte detaljerna så spänstiga längre. En strategi kan ju vara att jobba lite hårdare på saken, träna lite bättre, men tidens spår går tillslut inte att hindra. M magasins rubrik känns bra för kanske är det en blandning av det och vad farmor sagt: Att våga känna sig precis så ung som man vill, men ändå våga vara precis så gammal som man är.

När jag en gång började räkna mig själv som vuxen, var insikten om att där med att bli äldre inte var detsamma som att bli klokare, likaväl som att det inte var självklart att en flicka växte upp och blev kvinna, eller en pojke växte upp och blev man. Jag insåg att vishet är något man väljer att träda in i, eller åtminstone anmäla sig intresserad för att bli. Kanske har jag sett för många westernfilmer som liten, där den äldsta mest skinntorre gubben eller gumman i stammen kom med lösningarna och råden som speglade det som var bäst för alla i det längre perspektivet. Nu utrotades ju i princip indianerna, kanske någon säger, jo men det kanske fanns andra anledningar till det.

Nu är en tid då vi verkligen skulle behöva de gamla kloka gubbarna och gummorna som inte bara talar för sitt eget bästa och i rädsla för utveckling, utan de som ser över trädtoppsnivå. Mitt hopp om att några av våra politiker ska ha några sådana kort i sin rockärm har för länge sedan slocknat. Att tidningar och TV ska locka med oss andra med sig som föregångare, ser också helt mörkt ut. Det som sitter som stora proppar i vägen för det kloka är kort och gott girighet och makthunger.

Så igår lyste den starkaste stjärna upp min värld, för första gången gav jag mig på allvar in i bloggvärlden och kom förbi bloggarna det talas som mest om - jag är helt ointresserad av vad någon äter till lunch eller hur ostädat någon har hemma. Bland dessa, bakom dessa eller kanske under dessa fann jag så många kloka människor – unga som gamla. Visst finns det oändligt många medvetet eller omedvetet fullkomligt korkade bloggare, men ack så många ljus! När propparna är som störst och fetast i vårt samhälle så har vi fått ett verktyg som heter Internet. Visst kan man slå ihjäl någon med ett verktyg, men man kan också bygga något gott av det, och min upptäckt är att plattan redan är gjuten!

Jag känner mig smått religiös när jag säger: Tillsammans kan vi förändra världen till något bra. Så för er som bara tror att internet-freaks är Blondinbellor eller pirater så är det fel.

Att gå från filmen Shallow Hal till den stora goda kraft som dovt börjat mullra runt om i världen, kan tyckas vara långt, men det handlar om att lyckas ta sig ur den blytyngd som det kollektiva medvetandet sätter på var och en. I historien har det varit allmänt känt att pöbeln håller sig lugn när den blir underhållen, men samma sak gäller fullkomligt värdelösa ideal att sträva efter. Det är dags att vakna upp och inse att ett inre välbefinnande är det enda sanna värdet värt att eftersträva – först när vi slagit in på den vägen kan vi komma tillbaka till oss själva.

Här är filmtrailern till Shallow Hal. Titta och njut. http://www.youtube.com/...