Nu finns svaret svart på vitt efter sammanställning av modern forskning.

Byt mättat fett mot snabba kolhydrater och risken för hjärtinfarkt ökar. För den som förflyttar sitt energiintag 5 procent från fett till snabba kolhydrater ökar risken för hjärtinfarkt med 33 procent. Flytta 5 procent till och risken för hjärtproblem ökar ytterligare 33 procent, säger forskaren Mariane Uhre Jakobsen till Svenska Dagbladet.

För mycket mättat fett är fortfarande inte bra, men snabba, raffinerade kolhydrater som vitt mjöl och socker är alltså värre. Men observera att för varje femprocentig övergång från mättat till fleromättat fett, minskar risken för hjärtsjukdomar med 25 procent.

Det är stärkelsen i potatis, mjöl och socker som blir farlig för kroppen. En sak är om vi rör oss mycket i vardagen, då förbränns det mesta av denna energi. Men få av oss är idag kroppsarbetare eller motionerar flera timmar om dagen…

Raffinerade kolhydrater är rentvättad och finmald stärkelse. Det ursprungliga kornet med alla nyttigheter (som oljor och näringsämnen) för att kunna gro i jorden, mals så att bara kärnan av stärkelse återstår. Detta gör livsmedelsindustrin bl a för hållbarhetens skull. Denna urlakade föda får människan, med diabetes och andra sjukdomar som följd. Medan djuren får det näringsrika som foder för kunna att växa snabbare och för att handlarna sedan ska få fint kött att sälja.

Fullkorn finns i spannmålsprodukter och kan vara både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Det viktiga är att alla delar av kornet finns med, både frövita, grodd och kli. Till spannmål räknas vete, råg, havre, korn, spelt, majs, ris, hirs, durra och andra så kallade Sorghum-arter.

Livsmedel med lågt Glykemiskt index (GI) underlättar för kroppens enzymer att bryta ned stärkelse till det bränsle cellerna behöver för att fungera – glukos (blodsocker). Långsamma kolhydrater som fullkorn och grönsaker är därför bra. Mycket bättre än mättat fett.

GI är ett mått på hur snabbt stärkelse bryts ned till blodsocker. GI-värdet på t ex olika sorters ris kan variera stort. Det beror på om stärkelsen består av amylos eller den mer lättnedbrutna amylopektin. Glykemisk laddning (GL) väger även in hur mycket man äter av respektive ingrediens vid en normal måltid. GL verkar vara begreppet på frammarsch.

Walter Willet, professor i medicin och näringslära vid Harvard School of public health i Boston. Har publicerat mer än 1000 vetenskapliga artiklar om kost och hälsa. Han leder tre av världens största koststudier.

Hans fem kostråd i SvD:
1. Motionera mera
2. Intressera dig för mat – inte näringsämnen
3. Välj växter. Framför allt grönsaker med lite stärkelse, frukt, fullkorn, nötter och vegetabiliska oljor
4. Mindre rött kött, speciellt processade charkvaror, raffinerat mjöl, potatis och söta drycker, mejerivaror. Välj fisk, kyckling och små mängder naturligt nötkött.
5. Multivitamin med bl a D-vitamin är ok. Måttligt med kaffe och alkohol är bra.