      
|
|
||||||||||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
||||||||||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
||||||||||||
|
||||||||||||
|
|
Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!
|
|
Problem-mage? Experten ger sina bästa tips!
SVERIGES FÖRSTA SAJT OM HYPOMETABOLISM ÄR NU UPPE. BESÖK http://www.hypo2.info
Intresset för hälsosam mat fick ett uppsving i och med att GI-kosten kom. Men också magbesvären har ökat i takt med att diverse fullkornsvarianter och fiberberikade livsmedel blivit allt vanligare i våra skafferier. Annat som kan ställa till det är stress, rökning och syrabildande mat och dryck.
Inte alla magar tål nämligen en så hög halt av fibrer som en kost full av bönor, linser, fullkornsprodukter och grönsaker ger. Massmedia skriver om ”ballongmage” och allt fler patienter söker läkare för magbesvär som de misstänker kommer sig av att de blivit överkänsliga mot mjölkprodukter.
Även försäljningssiffrorna för mejeridiskens laktosfria produkter talar sitt tydliga språk – fler och fler upplever sig vara laktosintoleranta. Men av Sveriges befolkning är det bara drygt 3 procent som saknar det enzym som bryter ner laktos, en siffra som varken ökat eller minskat de senaste åren.
De symtom som man får vid laktosintolerans – gaser, uppblåsthet, magknip och diarréer – kan man också få av att äta för mycket fibrer och annan gasbildande mat. Stora mängder laktos kan ställa till det också för dem som lider av känslig tarm, så kallad Irritable bowel syndrome (IBS) även när man inte är laktosintolerant. Laktos är nämligen en sockerart och socker har en förmåga att jäsa i tarmen – vilket bildar gaser.
Över 15 procent av alla läkarbesök rör magen och betydligt fler människor än så har magproblem utan att de söker vård för det.
– Vad som orsakar de här tillstånden och varför vissa drabbas men inte andra, har vi ännu inga svar på, säger Margareta Danelius, överläkare och verksamhetschef för Mag-tarmcentrum på Ersta sjukhus i Stockholm.
Även om vi inte vet så mycket om hur tarmfloran fungerar, vet vi att den styr hälsa och sjukdom i hela kroppen. Säkert är att livsstilen – stress, rökning, viss mat och dryck – kan förvärra symtomen vid vanliga magbesvär som IBS, reflux (halsbränna och sura uppstötningar) och dyspepsi (det vi i folkmun kallar magkatarr).
10–20 procent av befolkningen beräknas lida av just IBS. Diagnosen ställs genom att utesluta annat, exempelvis glutenallergi och laktosintolerans, som kan ge liknande symtom. Om undersökning av mag-tarmsystemet inte visar något avvikande – men uppfyller kriterierna av långvariga mag- och tarmbesvär med en kombination av förstoppning/diarré, smärta och obehag som gaser och uppblåsthet – får patienten diagnosen IBS.
– Sannolikt är det flera olika faktorer som ligger bakom. Vi vet att personer med IBS har en ökad känslighet just i tarmen och det verkar som att det finns en störning i nervsystemets signaler mellan tarmen och hjärnan, säger Margareta Danelius.
Drycken Proviva har visat sig kunna minska gasbildning, ett vanligt problem vid orolig mage och IBS. Men Proviva består till mellan 7,5 och 11 procent av socker, och sockerarter kan trigga i gång besvären för vissa.
– Laktos och andra sockerarter, men också mjöl och fibrer, jäser i tarmen och är gasbildande. Fet mat och kryddor ökar syraproduktionen, vilket också stress gör. Annat som kan trigga i gång besvären är oregelbundna måltider, om man äter för fort eller sväljer mycket luft.
Tidigare råd att öka andelen fibrer i kosten är numera svartlistat.
– Det är få människor med IBS som mår bättre av mer fibrer, möjligtvis dem med trög mage. Det är individuellt vad man kan och inte kan äta och den mest effektiva behandlingen är att prova sig fram till en kost man mår bra av och att anpassa sin livsstil.
Bulkmedel (icke-jäsande fibrer), preparat mot diarré, antidepressiva läkemedel, motion, avslappning och hypnos, som fungerar som en djupare form av avslappning, har visat sig kunna lindra besvären för en del IBS-magar.
Begreppet magkatarr används ofta för att beskriva återkommande besvär från övre delen av magen som smärta, illamående, tidig mättnadskänsla, hungersug och uppblåsthet. Men katarr betyder inflammation, vilket det oftast inte är.
– Råden vid dyspepsi är att ta det lugnt vid måltiderna, äta lite och ofta och undvika sådant som triggar i gång besvären, vilket brukar vara magsyrabildande mat och dryck samt stress som också kan öka magsyran, säger Margareta Danelius.
En annan typ av besvär kan vara reflux, alltså halsbränna och sura uppstötningar. Rökare brukar ha problem med det, precis som personer som har ett tryck på magsäcken, som gravida kvinnor eller överviktiga. Rådet om du lider av reflux är helt enkelt att sluta äta och dricka sådant som ökar produktionen av magsyra: fet och kryddad mat, och kaffe och alkohol.
– Korttidsverkande läkemedel som neutraliserar magsyran är ingen fara att ta regelbundet. De läkemedel som verkar i upp till ett dygn går däremot på själva cellerna som tillverkar syran, och dessa ska man inte ta i längre perioder. Magsyran fyller ju en viktig funktion i magsäcken genom att ta kål på icke önskvärda bakterier, säger Margareta Danelius.
Intresset för hälsosam mat fick ett uppsving i och med att GI-kosten kom. Men också magbesvären har ökat i takt med att diverse fullkornsvarianter och fiberberikade livsmedel blivit allt vanligare i våra skafferier. Annat som kan ställa till det är stress, rökning och syrabildande mat och dryck.
Inte alla magar tål nämligen en så hög halt av fibrer som en kost full av bönor, linser, fullkornsprodukter och grönsaker ger. Massmedia skriver om ”ballongmage” och allt fler patienter söker läkare för magbesvär som de misstänker kommer sig av att de blivit överkänsliga mot mjölkprodukter.
Även försäljningssiffrorna för mejeridiskens laktosfria produkter talar sitt tydliga språk – fler och fler upplever sig vara laktosintoleranta. Men av Sveriges befolkning är det bara drygt 3 procent som saknar det enzym som bryter ner laktos, en siffra som varken ökat eller minskat de senaste åren.
De symtom som man får vid laktosintolerans – gaser, uppblåsthet, magknip och diarréer – kan man också få av att äta för mycket fibrer och annan gasbildande mat. Stora mängder laktos kan ställa till det också för dem som lider av känslig tarm, så kallad Irritable bowel syndrome (IBS) även när man inte är laktosintolerant. Laktos är nämligen en sockerart och socker har en förmåga att jäsa i tarmen – vilket bildar gaser.
Över 15 procent av alla läkarbesök rör magen och betydligt fler människor än så har magproblem utan att de söker vård för det.
– Vad som orsakar de här tillstånden och varför vissa drabbas men inte andra, har vi ännu inga svar på, säger Margareta Danelius, överläkare och verksamhetschef för Mag-tarmcentrum på Ersta sjukhus i Stockholm.
Även om vi inte vet så mycket om hur tarmfloran fungerar, vet vi att den styr hälsa och sjukdom i hela kroppen. Säkert är att livsstilen – stress, rökning, viss mat och dryck – kan förvärra symtomen vid vanliga magbesvär som IBS, reflux (halsbränna och sura uppstötningar) och dyspepsi (det vi i folkmun kallar magkatarr).
10–20 procent av befolkningen beräknas lida av just IBS. Diagnosen ställs genom att utesluta annat, exempelvis glutenallergi och laktosintolerans, som kan ge liknande symtom. Om undersökning av mag-tarmsystemet inte visar något avvikande – men uppfyller kriterierna av långvariga mag- och tarmbesvär med en kombination av förstoppning/diarré, smärta och obehag som gaser och uppblåsthet – får patienten diagnosen IBS.
– Sannolikt är det flera olika faktorer som ligger bakom. Vi vet att personer med IBS har en ökad känslighet just i tarmen och det verkar som att det finns en störning i nervsystemets signaler mellan tarmen och hjärnan, säger Margareta Danelius.
Drycken Proviva har visat sig kunna minska gasbildning, ett vanligt problem vid orolig mage och IBS. Men Proviva består till mellan 7,5 och 11 procent av socker, och sockerarter kan trigga i gång besvären för vissa.
– Laktos och andra sockerarter, men också mjöl och fibrer, jäser i tarmen och är gasbildande. Fet mat och kryddor ökar syraproduktionen, vilket också stress gör. Annat som kan trigga i gång besvären är oregelbundna måltider, om man äter för fort eller sväljer mycket luft.
Tidigare råd att öka andelen fibrer i kosten är numera svartlistat.
– Det är få människor med IBS som mår bättre av mer fibrer, möjligtvis dem med trög mage. Det är individuellt vad man kan och inte kan äta och den mest effektiva behandlingen är att prova sig fram till en kost man mår bra av och att anpassa sin livsstil.
Bulkmedel (icke-jäsande fibrer), preparat mot diarré, antidepressiva läkemedel, motion, avslappning och hypnos, som fungerar som en djupare form av avslappning, har visat sig kunna lindra besvären för en del IBS-magar.
Begreppet magkatarr används ofta för att beskriva återkommande besvär från övre delen av magen som smärta, illamående, tidig mättnadskänsla, hungersug och uppblåsthet. Men katarr betyder inflammation, vilket det oftast inte är.
– Råden vid dyspepsi är att ta det lugnt vid måltiderna, äta lite och ofta och undvika sådant som triggar i gång besvären, vilket brukar vara magsyrabildande mat och dryck samt stress som också kan öka magsyran, säger Margareta Danelius.
En annan typ av besvär kan vara reflux, alltså halsbränna och sura uppstötningar. Rökare brukar ha problem med det, precis som personer som har ett tryck på magsäcken, som gravida kvinnor eller överviktiga. Rådet om du lider av reflux är helt enkelt att sluta äta och dricka sådant som ökar produktionen av magsyra: fet och kryddad mat, och kaffe och alkohol.
– Korttidsverkande läkemedel som neutraliserar magsyran är ingen fara att ta regelbundet. De läkemedel som verkar i upp till ett dygn går däremot på själva cellerna som tillverkar syran, och dessa ska man inte ta i längre perioder. Magsyran fyller ju en viktig funktion i magsäcken genom att ta kål på icke önskvärda bakterier, säger Margareta Danelius.
|
|
