Wellnessbloggen skrivs av fem personer som ger sitt högst personliga perspektiv på wellness. Hoppas att du som läsare vill vara med och kommentera!

Tack och lov finns det forskare som har forskat på placebo. Och de har funnit att placeboeffekten inte bara är ren ”inbillning”, utan att hjärnan reagerar rent fysiskt och dämpar känslan av smärta. Placebo ökade, i forskning på människor, mängden endorfiner i hjärnan, och det ledde till att två tredjedelar av försökspersonerna kände mindre smärta och obehag.

Skanning visade att hjärnan producerade mer endorfin när placebo gavs, och att endorfinerna verkade på fyra olika ställen i hjärnan. De fyra områdena är sedan tidigare kända för att bearbeta vår upplevelse av smärta och kontrollerar bland annat smärtans intensitet, obehaget och på vilket sätt smärtan påverkar vårt humör. Hos av försöks- personerna fanns det ett uppenbart samband.

I andra kontrollförsök bytte forskarna ut placebo- preparatet mot två väldokumenterade läkemedel mot Parkinson – levodopa och apomorfin. Till forskarnas stora överraskning kunde de då konstatera att placebopreparatet var exakt lika effektivt på att öka dopamin-produktionen, som den riktiga medicinen.

Placebo utlöser med andra ord en rad biokemiska reaktioner, som redan från starten exakt motsvarar morfinets verkan.

Resultaten från dessa och många andra försök visar alltså att en kalktablett eller en saltvattensinjektion inte bara kan fungera lika bra som riktig medicin utan att den kan fungera på ett till synes helt identiskt sätt. För att detta ska kunna ske måste patienten antingen medvetet eller omedvetet ha en uppfattning om att behandlingen kommer att ha en viss effekt. Om förväntningens kraft är tillräckligt stor utlöses effekten, oavsett vilken behandling patienten har fått.

Placebo kan verka efter samma princip. Det finns nämligen tecken på att när hjärnan väl har lärt sig hur läkemedlet fungerar i kroppen kan den ta hand om arbetet helt på egen hand. Den behöver bara få en signal när det är dags att börja. I det ena fallet utlöses placebo- effekten av en medveten, känsloladdad förväntan om att uppnå en viss effekt, medan det i det andra fallet rör sig om en betingad reflex, som ofta är helt omedveten.

De båda formerna av placebo har dock en gemensam nämnare – och här liknar placebo nästan all annan medicin. Ges behandlingen i det tysta är den mycket ofta mindre effektiv än om patienten är medveten om den. Forskarna tror att skillnaden mellan resultatet av öppen eller dold behandling just beror på placeboeffekten. Med andra ord har merparten av all medicin det gemensamt att en del av dess verkan kan tillskrivas placebo – alltså patientens medvetna eller omedvetna förväntan om att bli bättre.

Kommentera / fråga

Skriv ut