      
|
|
|||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
|||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
|||||
MAJ
JULI
11-14/7 Stockholm
|
|||||
|
|
|
Meningen med livet
Mot bättre vetande stretar vi vidare mot materiell fulländning. Innerst inne vet vi att lyckan inte bor i konsumtionen. Och det finns vid det här läget övertygande forskning som visar att välbefinnandet planar ut efter en viss, uppnådd materiell nivå. Ändå agerar vi som om det gällde livet – att skaffa mer pengar, mer saker och konsumera fler och gärna dyrare upplevelser.
Materiellt välstånd ger ingen långsiktig lindring i vår sökande efter en meningsfull tillvaro. Ändå söker vi snabba lösningar på stress, ångest och depressioner. Varför?
Därför att vi undviker det oundvikliga, det som stressar oss under ytan hela tiden.
Acceptera fullt ut att även du kommer att dö någon gång. Låtsas inte som att döden inte finns i ditt liv – för då kommer du att ha liemannen i hälarna livet ut!
Och den kortsiktiga lindring som vi söker när livet skaver en smula: prova att acceptera den istället.
Om du aldrig älskar, kommer du heller inte in i själva livet. Om du inte förstår att kärleken och smärtan går hand i hand, kommer du inte att njuta av livet som det är. Återstår gör blott att försöka konsumera bort ångesten. Men det ger bara mer problem.
Dels i att ta hand om alla (onödiga) prylar, dels i den växande medvetenheten om de ekologiska begränsningarna för vår livsstil.
Ju mer vi kämpar för att vara lyckliga, desto sämre mår vi. Viktor Frankl överlevde Auschwitz-Birkenau och skrev boken ”Livet måste ha en mening” om konsten att överleva ett förintelseläger. De som överlevde tortyr, fångenskap och helvete var de som kunde känna att livet har en mening. Fysiken spelade inte den avgörande rollen.
Älskar du dina barn och barnbarn? Är de månne meningens kärna med ditt liv? De flesta föräldrar håller med om det.
Har du som förälder haft ångest kring dina barn(barn)? Ilska? De flesta, i alla fall mellan skål och vägg, säger att de har känt så ibland.
Och hur är det med dig själv – älskar du dig själv och kan ibland ogilla ditt beteende?
Går det att förstå att kärlek och smärta är två sidor av samma mynt? Genom att försöka undvika smärtan, undviker vi samtidigt kärlekens kraft på djupet. Kvar finns bara korta lyckokickar, romantiska föreställningar och sentimentalitet.
Smärta och ångest är väl förankrad i kärlek. Det vet alla som vågat möta och vara med det svåra. Väl där kan man bli snällare med sig själv och därmed med andra. Om du skulle bli med ”den perfekta partnern”, skulle du göra dig själv perfekt då? Vill du vara en ständigt kritiserande partner, eller en ständigt tillåtande? Släpp dina idealiseringar!
Det enda som fungerar är att förändra sig själv, då kanske andra följer ditt exempel. Du kan inte kontrollera andra (eller dig själv fullt ut), bara inspirera och influera.
För att en viss känsla ska kunna uppstå, behöver vi först agera i en viss riktning. Handlingen skapar kärleken. Sitt inte och vänta på att det fina bara ska hända dig!
Tankar är som molnen på himlen. Ljusa och lätta, eller mörka och laddade med åska. Det är bortkastad energi att döma molnen, de kommer och går. Precis som tankarna. Inga är dåliga, inga är bra, fel eller rätt. De är. Precis som molnen.
Både vädermoln och tankar förlorar sin makt över dig om du inte laddar dem med dömande. Vädret är som det är. Tankarna också. Låt dem passera, de försvinner, kommer åter, eller inte.
Meningen med livet uppstår direkt - när du slutar att stå i vägen för det, med dina (dömande) tankar. Börja se djupare vad du har framför dig, bakom dig, vid sidan. Upptäck livet där du står redan nu. Kanske behövs det inte ens en semesterresa till Thailand för att börja se med nya ögon...
Materiellt välstånd ger ingen långsiktig lindring i vår sökande efter en meningsfull tillvaro. Ändå söker vi snabba lösningar på stress, ångest och depressioner. Varför?
Därför att vi undviker det oundvikliga, det som stressar oss under ytan hela tiden.
Acceptera fullt ut att även du kommer att dö någon gång. Låtsas inte som att döden inte finns i ditt liv – för då kommer du att ha liemannen i hälarna livet ut!
Och den kortsiktiga lindring som vi söker när livet skaver en smula: prova att acceptera den istället.
Om du aldrig älskar, kommer du heller inte in i själva livet. Om du inte förstår att kärleken och smärtan går hand i hand, kommer du inte att njuta av livet som det är. Återstår gör blott att försöka konsumera bort ångesten. Men det ger bara mer problem.
Dels i att ta hand om alla (onödiga) prylar, dels i den växande medvetenheten om de ekologiska begränsningarna för vår livsstil.
Ju mer vi kämpar för att vara lyckliga, desto sämre mår vi. Viktor Frankl överlevde Auschwitz-Birkenau och skrev boken ”Livet måste ha en mening” om konsten att överleva ett förintelseläger. De som överlevde tortyr, fångenskap och helvete var de som kunde känna att livet har en mening. Fysiken spelade inte den avgörande rollen.
Älskar du dina barn och barnbarn? Är de månne meningens kärna med ditt liv? De flesta föräldrar håller med om det.
Har du som förälder haft ångest kring dina barn(barn)? Ilska? De flesta, i alla fall mellan skål och vägg, säger att de har känt så ibland.
Och hur är det med dig själv – älskar du dig själv och kan ibland ogilla ditt beteende?
Går det att förstå att kärlek och smärta är två sidor av samma mynt? Genom att försöka undvika smärtan, undviker vi samtidigt kärlekens kraft på djupet. Kvar finns bara korta lyckokickar, romantiska föreställningar och sentimentalitet.
Smärta och ångest är väl förankrad i kärlek. Det vet alla som vågat möta och vara med det svåra. Väl där kan man bli snällare med sig själv och därmed med andra. Om du skulle bli med ”den perfekta partnern”, skulle du göra dig själv perfekt då? Vill du vara en ständigt kritiserande partner, eller en ständigt tillåtande? Släpp dina idealiseringar!
Det enda som fungerar är att förändra sig själv, då kanske andra följer ditt exempel. Du kan inte kontrollera andra (eller dig själv fullt ut), bara inspirera och influera.
För att en viss känsla ska kunna uppstå, behöver vi först agera i en viss riktning. Handlingen skapar kärleken. Sitt inte och vänta på att det fina bara ska hända dig!
Tankar är som molnen på himlen. Ljusa och lätta, eller mörka och laddade med åska. Det är bortkastad energi att döma molnen, de kommer och går. Precis som tankarna. Inga är dåliga, inga är bra, fel eller rätt. De är. Precis som molnen.
Både vädermoln och tankar förlorar sin makt över dig om du inte laddar dem med dömande. Vädret är som det är. Tankarna också. Låt dem passera, de försvinner, kommer åter, eller inte.
Meningen med livet uppstår direkt - när du slutar att stå i vägen för det, med dina (dömande) tankar. Börja se djupare vad du har framför dig, bakom dig, vid sidan. Upptäck livet där du står redan nu. Kanske behövs det inte ens en semesterresa till Thailand för att börja se med nya ögon...
|
|
