      
|
|
|||||||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
|||||||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
|||||||||
JUNI
Tisdag 5/6 kl 18.30-20.30
7/6
AUGUSTI
Seminarieledarutbildning
SEPTEMBER
Lördag den 22/9 kl 09.30-16
|
|||||||||
|
|
|
|
Litar du på din partners omdöme?
Samtidigt med mig klev ett par ut genom porten från evenemanget. De pratade om upplevelsen och hon sa med uppfordran och samtidigt osäkerhet i rösten "Men då var det väl bra att du ändå följde med till slut". Jag förstod att han varit motvillig och inte velat gå med från början, men att hon varit övertygad om att han skulle tycka om det, vilket också visade sig stämma.
Jag stod bredvid och såg på och kunde se att kvinnan verkligen ville dela den här upplevelsen med sin man, att det var en kärleksgåva hon ville ge honom för att hon någonstans inom sig förstod att det skulle ge honom en djup upplevelse.
Ser du din partners kärleksgåvor? Ser du det din partner skulle vilja dela med sig av till dig för att han eller hon tror på djupet att det skulle få ditt hjärta att skutta av glädje? Det kan vara böcker partnern läst, eller en kurs han eller hon gått, det kan vara musik eller en fysisk upplevelse. Skulle du kunna lita på din partners omdöme och välvilja och våga följa med även om det är något som är helt nytt för dig?
Hur ofta händer det inte i relationer att den ena partnern bara viftar bort det den andra föreslår istället för att se välviljan och kärlekshandlingen under? Vem är din partner då för dig om du inte kan se att det är för att ge dig en gåva som de olika förslagen framförs?
Ibland kan det ta många år innan någon tar till sig en gåva som sedan visar sig vara helt rätt. Och vad är det som ligger bakom oviljan att våga lita på sin partners omdöme? Är det kanske en kvarleva från att vilja trotsa föräldrarna när de försökte få dig att göra något?
Kanske dags att växa upp och utgå från att den du har valt att leva med, den som du älskar, vill dig väl....
Jag stod bredvid och såg på och kunde se att kvinnan verkligen ville dela den här upplevelsen med sin man, att det var en kärleksgåva hon ville ge honom för att hon någonstans inom sig förstod att det skulle ge honom en djup upplevelse.
Ser du din partners kärleksgåvor? Ser du det din partner skulle vilja dela med sig av till dig för att han eller hon tror på djupet att det skulle få ditt hjärta att skutta av glädje? Det kan vara böcker partnern läst, eller en kurs han eller hon gått, det kan vara musik eller en fysisk upplevelse. Skulle du kunna lita på din partners omdöme och välvilja och våga följa med även om det är något som är helt nytt för dig?
Hur ofta händer det inte i relationer att den ena partnern bara viftar bort det den andra föreslår istället för att se välviljan och kärlekshandlingen under? Vem är din partner då för dig om du inte kan se att det är för att ge dig en gåva som de olika förslagen framförs?
Ibland kan det ta många år innan någon tar till sig en gåva som sedan visar sig vara helt rätt. Och vad är det som ligger bakom oviljan att våga lita på sin partners omdöme? Är det kanske en kvarleva från att vilja trotsa föräldrarna när de försökte få dig att göra något?
Kanske dags att växa upp och utgå från att den du har valt att leva med, den som du älskar, vill dig väl....
|
|
