      
|
|
||||||||||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
||||||||||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
||||||||||||
|
||||||||||||
|
|
Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!
|
|
Laktosintolerans – vår nya folksjukdom?
SVERIGES FÖRSTA SAJT OM HYPOMETABOLISM ÄR NU UPPE. BESÖK http://www.hypo2.info
Är laktosintolerans vår nya folksjukdom? Eller är laktosfria produkter nyttigare och anledningen till att vi villigt betalar det dubbla för en liter mjölk?
Att vara laktosintolerant och ha så kallad ”mjölkmage” är obehagligt, men inte farligt. En person med laktosintolerans får alltså inte någon bestående skada av att äta eller dricka mat innehållande laktos, som är ett annat namn för mjölksocker. Däremot kan magen kännas bubblig och uppsvullen, man blir lätt gasig och småfisig och måste springa på toaletten i tid och otid.
Laktos finns i mycket mer än i renodlade mjölkprodukter. Mjölkchoklad är förstås rik på laktos men också mat som bullar och leverpastej kan ge besvär för den känslige. Ost däremot innehåller nästan ingen laktos alls. För den oinvigde är det därför inte självklart att härleda sina magproblem till mat som innehåller mjölk.
Laktosintolerans kommer av brist på enzymet laktas, som har till uppgift att sönderdela laktosmolekylen till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Hos laktosintoleranta kommer laktosmolekylerna därför ospjälkad till tjocktarmen, där den ger besvär i form av diarréer och gasbildning.
Ungefär 5 procent av den svenska befolkningen uppskattas vara laktosintolerant. Siffran ökar i och med att fler utlandsfödda flyttar hit. Nordeuropéer och deras efterkommande, i exempelvis Australien och Nordamerika, tål ofta mjölkprodukter livet ut till skillnad mot exempelvis vuxna Sydeuropéer, hos vilka mjölk traditionellt inte varit en naturlig del av kosten.
Man tror att bara ungefär hälften av alla laktosintoleranta är medvetna om sambandet mellan sina symptom och intag av mjölkprodukter.
– Samtidigt är det många som tror sig vara laktosintoleranta, utan att vara det. Man har problem med magen och tar för givet att det är mjölkprodukter som är problemet, säger Maja Nordström, livsmedelsagronom på Svensk Mjölk.
– Alla förskolor vi tillfrågat säger att de har barn som är laktosintoleranta. Men barn i den åldern är inte intoleranta mot laktos. Modersmjölk är den största källan till laktos och därför har barn i förskoleåldern fortfarande gott om laktas, enzymet som bryter ned laktos. Många föräldrar och skolpersonal tror säkert att de gör barnen en tjänst genom att servera dem fiberrik mat som bönor och fullkornsprodukter, men alla magar tål inte sådan mat. Det gäller även för vuxna. Problemmage kan ha många olika orsaker.
Är då låglaktos och laktosfritt nyttigare än de vanliga produkterna?
Nej, det finns ingen anledning för icke-laktosintoleranta att äta låglaktos och laktosfritt. Låglaktosmjölk har ett något högre GI-värde än vanlig mjölk. Laktosfri mjölk innehåller färre kolhydrater och har därför möjligtvis ett något lägre GI-värde, men det är så liten skillnad i praktiken eftersom vanlig mjölk endast innehåller 5 gram kolhydrater per 100 gram.
Laktosfri mjölk är UHT-behandlad så att den har längre hållbarhet och i och med den höga värmen kan upp till 20 procent av det värmekänsliga vitaminet B12 försvinna. Men mjölk är så rik på vitamin B12 i alla fall, så 20 procent har inte så stor betydelse.
Är laktosintolerans vår nya folksjukdom? Eller är laktosfria produkter nyttigare och anledningen till att vi villigt betalar det dubbla för en liter mjölk?
Att vara laktosintolerant och ha så kallad ”mjölkmage” är obehagligt, men inte farligt. En person med laktosintolerans får alltså inte någon bestående skada av att äta eller dricka mat innehållande laktos, som är ett annat namn för mjölksocker. Däremot kan magen kännas bubblig och uppsvullen, man blir lätt gasig och småfisig och måste springa på toaletten i tid och otid.
Laktos finns i mycket mer än i renodlade mjölkprodukter. Mjölkchoklad är förstås rik på laktos men också mat som bullar och leverpastej kan ge besvär för den känslige. Ost däremot innehåller nästan ingen laktos alls. För den oinvigde är det därför inte självklart att härleda sina magproblem till mat som innehåller mjölk.
Laktosintolerans kommer av brist på enzymet laktas, som har till uppgift att sönderdela laktosmolekylen till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Hos laktosintoleranta kommer laktosmolekylerna därför ospjälkad till tjocktarmen, där den ger besvär i form av diarréer och gasbildning.
Ungefär 5 procent av den svenska befolkningen uppskattas vara laktosintolerant. Siffran ökar i och med att fler utlandsfödda flyttar hit. Nordeuropéer och deras efterkommande, i exempelvis Australien och Nordamerika, tål ofta mjölkprodukter livet ut till skillnad mot exempelvis vuxna Sydeuropéer, hos vilka mjölk traditionellt inte varit en naturlig del av kosten.
Man tror att bara ungefär hälften av alla laktosintoleranta är medvetna om sambandet mellan sina symptom och intag av mjölkprodukter.
– Samtidigt är det många som tror sig vara laktosintoleranta, utan att vara det. Man har problem med magen och tar för givet att det är mjölkprodukter som är problemet, säger Maja Nordström, livsmedelsagronom på Svensk Mjölk.
– Alla förskolor vi tillfrågat säger att de har barn som är laktosintoleranta. Men barn i den åldern är inte intoleranta mot laktos. Modersmjölk är den största källan till laktos och därför har barn i förskoleåldern fortfarande gott om laktas, enzymet som bryter ned laktos. Många föräldrar och skolpersonal tror säkert att de gör barnen en tjänst genom att servera dem fiberrik mat som bönor och fullkornsprodukter, men alla magar tål inte sådan mat. Det gäller även för vuxna. Problemmage kan ha många olika orsaker.
Är då låglaktos och laktosfritt nyttigare än de vanliga produkterna?
Nej, det finns ingen anledning för icke-laktosintoleranta att äta låglaktos och laktosfritt. Låglaktosmjölk har ett något högre GI-värde än vanlig mjölk. Laktosfri mjölk innehåller färre kolhydrater och har därför möjligtvis ett något lägre GI-värde, men det är så liten skillnad i praktiken eftersom vanlig mjölk endast innehåller 5 gram kolhydrater per 100 gram.
Laktosfri mjölk är UHT-behandlad så att den har längre hållbarhet och i och med den höga värmen kan upp till 20 procent av det värmekänsliga vitaminet B12 försvinna. Men mjölk är så rik på vitamin B12 i alla fall, så 20 procent har inte så stor betydelse.
|
|
