      
|
|
||||||||||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
||||||||||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
||||||||||||
|
||||||||||||
|
|
Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!
|
|
Kulmagens värsta fiende
SVERIGES FÖRSTA SAJT OM HYPOMETABOLISM ÄR NU UPPE. BESÖK http://www.hypo2.info
KULMAGENS VÄRSTA FIENDE - MOTION
Bukfetma säger mer om risken att utveckla sjukdomar än vad vikt och BMI gör. Det är alltså farligare för hälsan att vara smal med en kalaskula på magen än att vara jämfet. Och det är dubbelt så effektivt att minska bukfetman med motion, än genom bantning.
– För att minska midjemåttet har motion visat sig vara dubbelt så effektivt som genom ändrad kostläggning, säger Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin och överläkare vid Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Det är alltså inte nödvändigt att ändra kosten och börja äta nyttigare samtidigt som man börjar motionera, även om det inte skadar.
Hur mycket vi rör på oss har också ett betydligt starkare samband med hälsan än vad vikten har. Till exempel så löper vältränade överviktiga män mindre risk att dö i hjärtkärlsjukdom än otränade normalviktiga män.
Med färre sjukdomar får vi ett längre och liv, den fysiskt aktiva lever i genomsnitt sex till nio år längre. Även hjärnan påverkas i allra högsta grad av motion. Studier från Finland visar att den som är fysiskt aktiv minst två gånger i veckan i medelåldern, löper 62 procents mindre risk att drabbas av Alzheimers och 52 procents mindre risk att drabbas av demens.
Fakta:
- Midjemåttet för en femtioårig svensk man har i genomsnitt ökat åtta centimeter mellan åren 1963 och 2003. Från 87 till 95 centimeter.
- Gränsen för när bukfetman anses farlig för hälsan går vid 102 centimeter för män och 88 centimeter för kvinnor. Men redan vid måtten 94 och 80 ökar risken för sjukdomar.
Emese Gerentser
Medicinjournalist
KULMAGENS VÄRSTA FIENDE - MOTION
Bukfetma säger mer om risken att utveckla sjukdomar än vad vikt och BMI gör. Det är alltså farligare för hälsan att vara smal med en kalaskula på magen än att vara jämfet. Och det är dubbelt så effektivt att minska bukfetman med motion, än genom bantning.
– För att minska midjemåttet har motion visat sig vara dubbelt så effektivt som genom ändrad kostläggning, säger Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin och överläkare vid Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Det är alltså inte nödvändigt att ändra kosten och börja äta nyttigare samtidigt som man börjar motionera, även om det inte skadar.
Hur mycket vi rör på oss har också ett betydligt starkare samband med hälsan än vad vikten har. Till exempel så löper vältränade överviktiga män mindre risk att dö i hjärtkärlsjukdom än otränade normalviktiga män.
Med färre sjukdomar får vi ett längre och liv, den fysiskt aktiva lever i genomsnitt sex till nio år längre. Även hjärnan påverkas i allra högsta grad av motion. Studier från Finland visar att den som är fysiskt aktiv minst två gånger i veckan i medelåldern, löper 62 procents mindre risk att drabbas av Alzheimers och 52 procents mindre risk att drabbas av demens.
Fakta:
- Midjemåttet för en femtioårig svensk man har i genomsnitt ökat åtta centimeter mellan åren 1963 och 2003. Från 87 till 95 centimeter.
- Gränsen för när bukfetman anses farlig för hälsan går vid 102 centimeter för män och 88 centimeter för kvinnor. Men redan vid måtten 94 och 80 ökar risken för sjukdomar.
Emese Gerentser
Medicinjournalist
|
|
