Ögonen har två funktioner: att se vad vi har runt omkring oss och att hålla reda på vår dygnsklocka. Ljuset som används i lampor och elektriska apparater tillhör alltmer det blå spektrumet, vilket har visat sig påverka oss på ett annat sätt än den hederliga glödlampan.

Beroende på om kroppen ska bli trött eller pigg så utsöndras mycket eller lite av hormonet melatonin. Dygnsklockan med ljuset som input är chefen, melatonin genomför det hela. Det är den enkla versionen till ett mycket komplicerat system som påverkar så gott som alla våra processer i kroppen.

Vårt moderna samhället flödar i ljus från både lampor och elektriska apparater. Allt ljus, äkta som artificiellt, minskar kroppens produktion av melatonin, men det forskare runt om i världen kommit fram till är att ljuset som innehåller mycket från det blå spektrumet, alltså strömsnåla glödlampor, nyare TV-apparater, mobiltelefoner och nyare datorer för att nämna några, påverkar oss ännu mer än våra gamla glödlampor. Den gamla tidens ljus innehöll mer från det röda spektrumet, medan det nya går mer åt det blå, utan att det direkt syns för blotta ögat, det handlar om ljusets våglängd.

En studie som genomfördes i Schweiz lät män sitta fem timmar framför en datorskärm innan sänggående. Den första veckan var det med en gammalmodig skärm som hade ljus från hela ljusspektrumet och den andra veckan med en modern skärm med mycket blått ljus i. Skillnaden i melatonin var slående och blåljus-skärmen orsakade mycket lägre nivåer av melatonin samt mycket långsamt stigande nivåer även efter att datorn var avstängd. En studie vid Harvard visade att melatoninnivåerna hölls nere upp till 90 minuter efter att det blå ljuset stängts av. De små mängderna det handlade om för att vi skulle påverkas överraskade forskarna.

Nu betyder inte dessa fynd att vi ska släcka alla lampor inne. Vi har levt med elektriskt ljus under 120 år. Det som händer och som bekymrar forskarna är att ljuset vi omger oss med från att innehålla mycket från det röda spektrumet blir allt blåare.

Kunskapen om detta kan ge ledtrådar till den som har svårt med nattsömnen, det är inte att rekommendera att se på sin LED-TV innan läggdags. Däremot kan man sitta och stirra in i sin LED-skärm på datorn när man börjar känna sig hängig på eftermiddagen eftersom det gör oss vaknare och betydligt mer alerta till att lösa problem.

En av forskarna, George Brainard, en neurolog från Thomas Jefferson University berättar för the New York Times att han tror på att detta är kunskap som kan leda till en helt ny generation belysning där exempelvis en dator kan variera ljusets innehåll av blått respektive rött ljus under olika tider på dygnet för att påverka oss på ett hälsosamt och naturligt sätt. NASA ligger redan i startgroparna.

För den som är intresserad så innehåller synligt ljus, dvs det intervallet av våglängder för elektromagnetisk strålning som vårt mänskliga öga är känsligt för, våglängder från 390-770 nanometer. Det delas in i violett, blått, grönt, gult, brandgult och rött ljus. Det violetta ljuset har den kortaste väglängden och det röda den längsta.

Kommentera / fråga

Skriv ut