      
|
|
|||||||||
|
KROPP
SJÄL
VÄLBEFINNANDE
ANDLIG UTVECKLING
|
|||||||||
|
FÖRETAGSKONCEPT
|
|||||||||
FEBRUARI
Öppna träffar hela vårterminen
14/2 09.30-16.30
16/2 17.30 - 18.30
22/2 18.00-20
APRIL
17/4 kl 18.00 - 21.00
|
|||||||||
|
|
|
|
Ingen vetenskap bakom kostråden?
Dagens kostråd saknar vetenskaplig grund. I stället är det energikris med efterföljande höjda matpriser, svält i u-världen och ekonomiska vinstintressen som spelat in när kostråden formades på 70-talet.
Det hävdar Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som skrivit boken Ideologin och pengarna bakom kostråden. Författarna förundras över hur dessa kostråd, där uppdelningen av näringsämnen förblivit oförändrade under 30 år, får fortsätta att gälla när vi under samma period blivit betydligt sjukare och fetare.
Kostråden jämförs med en läkemedelsstudie som när den inte faller väl ut avbryts efter en tid. Likaså borde man avbryta försöket med kostråden när man märker att dessa inte fyller sitt syfte.
Så har inte skett, utan Livsmedelsverket och den svenska sjukvården fortsätter att tillämpa rekommendationerna med vällevnadssjukdomar som fetma och diabetes som följd, menar författarna.
När professor Åke Bruce från Livsmedelsverket i boken Myter om maten från 2004 sammanfattar hur det vetenskapliga underlaget till kostråden tagits fram säger han att ”dessa vuxit fram successivt” och att ”det inte går att peka på några enskilda studier som skulle ha spelat en särskilt stor roll”.
Författarna menar att endast en tvivelaktig amerikansk studie från 1953 ligger till grund för kostråden, där man anser att mättat fett leder till hjärt- och kärlsjukdom. Trots att dagens kostråd inte är evidensbaserade kräver Livsmedelsverket att om de skall införa några nya kostråd så måste dessa vara strängt vetenskapligt underbyggda.
Livsmedelsverket menar att vi rör på oss mindre i dag än vad vi gjorde förut och att detta, tillsammans med större tillgång till mat, har gjort oss fetare och sjukare. Men enligt författarna, som hänvisar till Statistiska Centralbyrån, finns inget entydigt stöd för att stillasittandet verkligen har ökat dramatiskt under de senaste 30 åren. Vi spenderar mer tid framför datorn, men samtidigt mindre tid för andra stillasittande aktiviteter som läsning.
Författarna menar i stället att det är det är den höga andelen kolhydrater i vår kost som gjort oss feta och sjuka och refererar till ursprungsbefolkningar och nutida naturfolk. Samer, eskimåer, och massajer exempelvis, levde och lever huvudsakligen på animalisk kost (fett och protein) och insjuknar sällan i vällevnadsjukdomar.
Exempel på faktorer som varit avgörande när kostråden formades på 70-talet: (enligt författarna till boken Ideologin och pengarna bakom kostråden):
- Ideologi: svält i u-världen - för att producera ett gram köttprotein gick det åt tio gram spannmålsprotein (djurfoder), om maten inte gick omvägen via djuren skulle spannmålsproduktionen i världen räcka till att föda alla.
- Pengar: energikris med efterföljande höjda matpriser. KF provkök uppfinner matpyramiden med begreppen basmat och tillägg: för en så låg kostnad som tre kronor kunde man få ¾ av det dagliga proteinbehovet och hälften av järn- och C-vitaminbehovet från basmaten (mjölk och spannmål som bröd, potatis, pasta).
- Pengar: ekonomiska vinstintressen - privata Brödinstitutet och Socialstyrelsens kampanj: ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen”.
De svenska kostråden:
Kolhydrater: 50-60 % av totala energiintaget
Fett: 25-35 %
Protein: 10-20 %
De svenska och amerikanska kostråden sjösattes båda under 70-talet, de hämtade mycket från varandra, är i det närmaste identiska och har sedan fungerat som förebild för andra nationer.
Källa:
Ideologin och pengarna bakom kostråden, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt, Pagina Förlags AB/Optimal Förlag, 2007
KÖP DINA KOSTTILLSKOTT PÅ EKOBUTIKEN.SE: http://www.ekobutiken.se/...
Det hävdar Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som skrivit boken Ideologin och pengarna bakom kostråden. Författarna förundras över hur dessa kostråd, där uppdelningen av näringsämnen förblivit oförändrade under 30 år, får fortsätta att gälla när vi under samma period blivit betydligt sjukare och fetare.
Kostråden jämförs med en läkemedelsstudie som när den inte faller väl ut avbryts efter en tid. Likaså borde man avbryta försöket med kostråden när man märker att dessa inte fyller sitt syfte.
Så har inte skett, utan Livsmedelsverket och den svenska sjukvården fortsätter att tillämpa rekommendationerna med vällevnadssjukdomar som fetma och diabetes som följd, menar författarna.
När professor Åke Bruce från Livsmedelsverket i boken Myter om maten från 2004 sammanfattar hur det vetenskapliga underlaget till kostråden tagits fram säger han att ”dessa vuxit fram successivt” och att ”det inte går att peka på några enskilda studier som skulle ha spelat en särskilt stor roll”.
Författarna menar att endast en tvivelaktig amerikansk studie från 1953 ligger till grund för kostråden, där man anser att mättat fett leder till hjärt- och kärlsjukdom. Trots att dagens kostråd inte är evidensbaserade kräver Livsmedelsverket att om de skall införa några nya kostråd så måste dessa vara strängt vetenskapligt underbyggda.
Livsmedelsverket menar att vi rör på oss mindre i dag än vad vi gjorde förut och att detta, tillsammans med större tillgång till mat, har gjort oss fetare och sjukare. Men enligt författarna, som hänvisar till Statistiska Centralbyrån, finns inget entydigt stöd för att stillasittandet verkligen har ökat dramatiskt under de senaste 30 åren. Vi spenderar mer tid framför datorn, men samtidigt mindre tid för andra stillasittande aktiviteter som läsning.
Författarna menar i stället att det är det är den höga andelen kolhydrater i vår kost som gjort oss feta och sjuka och refererar till ursprungsbefolkningar och nutida naturfolk. Samer, eskimåer, och massajer exempelvis, levde och lever huvudsakligen på animalisk kost (fett och protein) och insjuknar sällan i vällevnadsjukdomar.
Exempel på faktorer som varit avgörande när kostråden formades på 70-talet: (enligt författarna till boken Ideologin och pengarna bakom kostråden):
- Ideologi: svält i u-världen - för att producera ett gram köttprotein gick det åt tio gram spannmålsprotein (djurfoder), om maten inte gick omvägen via djuren skulle spannmålsproduktionen i världen räcka till att föda alla.
- Pengar: energikris med efterföljande höjda matpriser. KF provkök uppfinner matpyramiden med begreppen basmat och tillägg: för en så låg kostnad som tre kronor kunde man få ¾ av det dagliga proteinbehovet och hälften av järn- och C-vitaminbehovet från basmaten (mjölk och spannmål som bröd, potatis, pasta).
- Pengar: ekonomiska vinstintressen - privata Brödinstitutet och Socialstyrelsens kampanj: ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen”.
De svenska kostråden:
Kolhydrater: 50-60 % av totala energiintaget
Fett: 25-35 %
Protein: 10-20 %
De svenska och amerikanska kostråden sjösattes båda under 70-talet, de hämtade mycket från varandra, är i det närmaste identiska och har sedan fungerat som förebild för andra nationer.
Källa:
Ideologin och pengarna bakom kostråden, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt, Pagina Förlags AB/Optimal Förlag, 2007
KÖP DINA KOSTTILLSKOTT PÅ EKOBUTIKEN.SE: http://www.ekobutiken.se/...
|
|
