Vilka perspektiv vi får när vi inser att nästan en tredjedel av vårt liv på jorden tillbringas i horisontalläge - oftast sovandes....
Det finns de som stenhårt håller fast vid att människan mår bäst av att leva ett "biorytmiskt" dygn dvs jobba ca 8 timmar, göra annat i ca 8 timmar och sova 7-8 timmar per dygn. Detta har vi ju ruckat på med råge i vårt moderna tidevarv - vi kan arbeta eller göra andra saker vilka tider som helst på dygnet i skenet av det artificiella ljuset. Våra sovrum har också blivit litet av allaktivitetsrum - många arbetar med sin laptop eller ser på TV i sängen.

Senare års forskning har visat att det inte går att "sova igen" förlorad sömn i någon högre utsträckning - vi behöver den regelbundna sköna sömnen varje dygn. Men vad händer då under sömnen?

Ämnesomsättningen sjunker, kroppens vävnader underhålls och byggs upp, immunförsvaret aktiveras, minnet uppdateras och stärks, hjärnan lagrar in energi som den använder när vi är vakna samt att kroppen tillverkar blodsocker till hjärnans försörjning.

Sömn är helt enkelt en naturlig antioxidant som skyddar kroppen och stärker immunförsvaret. Varje dygn ska vi också göra oss av med och bygga upp nya celler som tillsammans väger ungefär 1,5 kilo (det är ganska många celler...) - och mycket av detta sker när vi sover. Sover vi inte bra börjar vi på en minuspost när vi vaknar. Jag tror att många av oss inte riktigt greppat hur viktig sömnen är, både för kropp och knopp, för att orka med det intensiva levernet vi har idag.

I SvD den 14 mars 2010 läste jag en lång artikel om sömn - och det som etsade sig fast var " Tendensen går mot mindre sömn, och faktum är att hälften av Sveriges befolkning sover mindre än vad som är hälsosamt". Kan det verkligen vara så illa?

Vad händer om vi inte sover tillräckligt? Vår planeringsförmåga minskar, vi får svårt att överblicka saker, minnet blir sämre, risken för övervikt ökar samt att risken för allvarliga problem med blodsockret och blodfetterna ökar.

Om möjligt - försök välja arbete efter om du är morgon- eller kvällsmänniska. Litet skämtsamt karaktäriseras morgonmänniskor av att de alltid vaknar hungriga, kroknar snabbt på kvällskvisten och "alltid" kommer i tid (tidsrealister). Detta medan kvällsmänniskor aldrig är hungriga när de vaknar, primetime är runt midnatt och de kommer "alltid" litet sent (tidsoptimister). Vi presterar olika bra under dagen beroende vilken dygnstyp vi är.

En sovmiljö som stöttar vår sömn är mörk, sval och tyst - och en bekväm säng förhöjer kvaliteten ytterligare liksom en partner som sover "tyst som en mus". Snarkande vänner och partners
kan störa det mesta i sömnväg.

När jag föreläser om ergonomi väver jag alltid in ett litet pass kring sömn också. Passar då på att fråga deltagarna vilka strategier de har för att kunna somna bra - här följer ett axplock av vad jag brukar få höra:

"Tar en liten promenad straxt innan jag går och lägger mig - då somnar jag lättare"
"Har alltid block och penna vid sängen - om tankarna snurrar skriver jag ned det jag behöver komma ihåg - sedan somnar jag gott"
" Tar en virre-pinne (läs: whisky) straxt innan sänggåendet"
" Lyssnar på skön avkopplande musik och gör litet andningsövningar"
" Fryser ofta om fötterna - kör hårfönen under täcket och värmer upp både fötter och täcke - så skönt - sedan somnar jag lättare"

Jag gillar alla dessa strategier förutom "virrepinnen" - för alkohol får inte vara vägen till att kunna somna bra...

Min egen strategi är att läsa något riktigt tråkigt och komplicerat - jag kan varmt rekommendera kapitel 4 i Arbetsmiljölagen - man somnar garanterat inom ett par minuter - och det är helt biverkningsfritt till skillnad från många andra substanser vi petar i oss för att sova bättre. Skämt åsido, mitt huvudbudskap är ändå att om du eller någon du bryr dig om har sömnstörningar - sök hjälp, men inte tabletter utan sömnskola, kognitiv beteendeterapi etc. Kvalitativ sömn är en otroligt viktig investering för att ge liv till åren!

Mina inspirationskällor för detta kåseri är framför allt "Kosten - kroppen - klockan" (M. Lennernäs och K. Wiberg, Fitnessförlaget, 2006) samt "Arbetslivsfysiologi" (Kap. 8, T. Åkerstedt, Studentlitteratur 2008)

Kommentera / fråga

Skriv ut