Michel Montignac började redan på 1970-talet sammanställa rön kring ämnesomsättning och diabetes. Blev speciellt intresserad av hur olika sorters kolhydrater påverkade blodsockret. Och att benägenheten att lagra fett hängde samman med denna nivå.

Stärkelse som förvandlas relativt snabb i kroppen till glukos, skulle undvikas. Potatis, vitt bröd, ris, mjöl och morötter fick därmed varningsflagg. Glukosen får bukspottkörteln att pumpa ut stora mängder insulin, vilket driver in stora mängder blodsocker i cellerna och resulterar i att kroppen lagrar fett.

I den goda kategorin mat placerade Montignac fullkorn, bönor, linser, fullkornspasta, gröna grönsaker, vildris och choklad med mer än 65 % kakao. Denna mat har också stärkelse, men det högre fiberinnehållet saktar ned omvandlingen till glukos och gör att det blir mindre blodsocker i cellerna åt gången.

Michel Montignac provade på sig själv först och gick ned 15 kg på tre månader. Sedan hjälpte han vänner och det började sprida sig.

”Jag äter – och förblir smal” såldes i 16 miljoner ex.
”Den franska kosten: Därför blir inte fransyskor feta”, såldes i 20 miljoner exemplar.

Han odlade även egna växter då han menade att växtförädling och industriell produktion utarmade matens näringsinnehåll.

Men varför dog han vid en sådan låg ålder?

Dottern Sybille Montignac bekräftade faderns död på sin blogg, men angav inte dödsorsaken. Michel Montignac låg inlagd på en klinik i Frankrike.

Han hade både en fet pappa och farfar, som båda vägde över 120 kg. Michel själv var också överviktig som ung och la på sig än mer under sina affärsresor som personalchef respektive europachef för internationellt läkemedelsbolag

En spekulation är att det fattades en komponent i hans lära – motion. Det gick att ana en syn hos Montignac att fokus låg mer på vikt än hälsa och att motion inte var så viktigt då det inte gjorde en smalare.

Michel Montignac menade, som sann fransman, att mat är och förblir en källa till njutning, glädje och gemenskap!

Kommentera / fråga

Skriv ut