Per driver tankesmedjan Trust Cell för att påskynda övergången från tillväxt till något mer hållbart. Tillväxtmodellen bygger på att jag hela tiden VILL HA något nytt och spännande. Ny mobil, ny bil, nya kläder.

Alternativet är att vilja GE och att uppgradera det man redan har!

Per gillar att stretcha vårt tänkande utanför bekväma ramar och att våga prova något nytt! Fler kvinnor i ledande roller, mindre medicin, mer personligt ansvarstagande för sin livsstil osv osv.

Flumbegreppet används nedsättande av personer som är skeptiska till något. Som att skolan inte ser ut som när jag gick där själv. Men att vara skeptisk i tid och otid kan vara det mest flummiga, för bakom skepticism finns en räddhågsen ovilja att se saker på ett nytt sätt.

Flum kan vara att tycka saker utan att vara insatt i det man har åsikter om. Fördom skulle kunna översättas med ”dom före (kunskap)”. Bättre då kanske att ta in information och prova ett annat perspektiv. Men det frestar ibland på i vardagens lunk!

Hjärnforskare kan vara några att lyssna på i sammanhanget. Kanske mindre flummigt än politiker och andra tyckare. Den svenske hjärnforskaren Torkel Klingberg, Karolinska institutet, skriver i sin nya bok ”Den lärande hjärnan” om hur skolan länge styrts av pedagogiska modenycker och politiska åsikter. Alternativet är vetenskaplig metodik.

Forskare vid University of British Columbia jämförde, enligt Dagens Nyheter, 550 collegestudenter som skulle läsa en grundläggande kurs i fysik. Den ena gruppen fick topp-undervisning av de mest uppskattade och erfarna lärarna på det sätt som sker på de flesta universitet runt hela världen. Power-pointbilder och demonstration av pedagogiska experiment fick studenterna att anteckna flitigt och entusiastiskt.

Den andra gruppen fick två unga forskare som lärare. De var oerfarna inom undervisning, men kunde en pedagogisk modell som visat sig effektiv tidigare:

Studenterna fick läsa tre, fyra sidor i läroboken och fylla i några kryssfrågor före lektionen. Inget föredrag under lektionen, istället besvarades tolv frågor tillsammans med en annan student. Smågrupperna i klassrummet fick sedan rösta på vilket svar som kunde vara rätt. Läraren visade sedan, genom korta experiment, vad som var rätt och eleverna ställde frågor.

Några dagar senare fick de bägge försöksgrupperna göra ett identiskt prov på aktuell del i grundläggande fysik. Den traditionella, kateterundervisade gruppen hade i snitt rätt på 41 procent av frågorna. Den andra gruppen, utan föreläsning, klarade nästan dubbelt så mycket – 74 procent av frågorna.

Experimentet leddes av Nobelpristagaren Carl Wieman och finns återgivet i Science, skriver DN.

Ok, den som vill ha tillbaka katederundervisningen – hand upp! Den som tycker att allt annat är flum – hand upp!

Kommentera / fråga

Skriv ut