|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Foto: http://www.sxc.hu
Fett är inte lätt
Tänk att fettet vi äter, enkla molekyler med eller utan dubbelbindningar, beroende på sin uppbyggnad påverkar oss så olika. Men så är det ju med kemins förunderliga pussel. Det lustiga är att experterna inte kan enas om hur vissa fettsyror påverkar vår hälsa - så fett är verkligen inte lätt.
Om du känner dig vilsen bland fettets många ansikten - fleromättat, omättat, mättat och sedan härdat och transfetter - så är du långt ifrån ensam. Vår okunskap biter oss i svansen eftersom vi efterfrågar det vi tror är bra utan att veta. Det hela blir än mer komplicerat av att ett krig utkämpas i kulisserna, just nu, med intressenter som sponsrar undersökningar som leder till kostråd för en hel värld. Om du trodde att de hade människans bästa för sina ögon så glöm det! Allt ingår som en pjäs på en spelbricka, en mycket kraftfull sådan på den ekonomiska arenan. Min röst väger kanske inte så tungt i sammanhanget trots att jag läst om just detta under många år, men om jag säger att många läkare börjar vakna till, läkare som kritiserar de stora organisationernas och myndigheternas kostråd, likaså forskare vars studier sorteras bort eftersom de inte visar det som ligger i sponsorföretagens intressen. I Läkartidningen finns flera artiklar i ämnet och ord står nu mot ord med ett lustigt scenario som följd. Det handlar om fett i allmänhet och mättat fett i synnerhet. För några år sedan började jag intresserad mig för kokosfett eller kokosolja – två olika namn på fettet som utvinns från kokosnötens kött. Kokosfett är till 98% mättat och är det fett som används i de områden där kokosnötter finns nära, men det har också spridit sig över världen. Någon gång på 70-talet tror jag det var, genomfördes enligt många en smutskastningskampanj av kokosfettet och bakom sades ligga den stora amerikanska industrin för övriga vegetabiliska oljor. Kampanjen var verkligen framgångsrik för lika väl som att varje svensk ”vet” att diskmedlet av märket Yes är drygt, ”vet” varje amerikan och säkert svensk att kokosfett är livsfarligt för hälsan. Sedan 50-talet har det varit känt att mättat fett är orsaken till hjärt-kärl-ohälsa. Fettnojan tog fart framförallt på 80-talet då vi konsumenter överöstes av produkter med inget eller mycket lite fett i: fettfritt blev ett begrepp. Efter det har vi bara blivit fetare och fetare och fetare. GI-dieten gjorde sin entré med sitt budskap om att det är kolhydraterna som är boven till fettman sjungen i kör med forskare och experter som började ifrågasätta det mest självklara vi haft att hålla oss i: ”alternativet med lite fett är att föredra för min hälsa.” De sa motsatsen: mättat fett gör oss mättare längre och minskar suget efter kolhydrater, det finns dessutom ingen koppling mellan mättat fett och höjd risk för hjärt-kärl-sjukdom. Men om man tvunget skulle äta något fett så var det den omättade och fleromättade varianten – vegetabiliska oljor som solrosolja och rapsolja och fet fisk. Deras hälsoeffekter kunde alla dessutom vara överens om. När någon tidning så släppte bomben om att chips friterade i palmolja som är det fett som används till majoriteten av världens fritering, innehöll avsevärt fler kalorier än de chips som hade friterats i solrosolja, skedde på kort tid en revolution i de svenska chipshyllorna. De flesta påsar med klass har numera en vacker solros på framsidan som visar att innehållet är friterat i nyttig solrosolja. Om man emellertid läser bland ingredienserna så följs ofta ”solrosolja”en bit ner av ”vegetabiliskt fett”, vilket för mig är en lika ologisk formulering som att beskriva de parkerade bilarna längs en gata som ”Volvo” och ”bilar”. Att det stora världsliga argumentet för att inte använda palmolja egentligen är att det bidrar till skövlingen av jordens regnskogar tror jag få känner till. Solrosolja står för konsumenterna för det hälsosammare alternativet, om nu chips någonsin kan bli det. Kring palmoljan finns det nu organisationer som hjälper de fattiga länderna som tar av sin regnskog att istället starta odlingar så att vårt allas bästa inte ska betala för att palmolja används som ingrediens i livsmedel. Det hela görs ännu mer förvirrande av fettets egenskaper. En sak handlar nämligen om att använda rätt fett för rätt sak. Ungefär som att använda skruvmejsel för skruv och hammare för spik. Fett ändrar som de flesta ämnen egenskaper vid en ökad temperatur. Solrosoljan blir direkt ohälsosam då den används till fritering, medan palmoljan inte ändrar egenskaper då den till stor del är mättad. I detta sammanhanget passar det bra att nämna nästa bomb som briserade för några år sedan: transfetter. Transfetter var också livsfarligt! Så under några veckors tid åt svenskarna varken Ballerina-kex eller choklad. Men larm av en sådan dignitet glöms lika fort bort, även om flera producenter faktiskt tog forskningsresultaten till sig och ersatte de billiga transfetterna i sina produkter mot andra alternativ. Det positiva i kråksången är att forskarna och experter i alla fall verkar eniga om att industriellt framställda transfetter direkt och mycket tydligt ökar risken för hjärt-kärl-sjukdom. För att bringa lite klarhet i transfett-hysterin är att det finns naturliga och icke-naturliga transfetter. Naturliga transfetter förekommer i mjölkprodukter och de icke-naturliga är en restprodukt i en industriell process då man härdar ett omättat fett för att ge det rätt konsistens eller rätt smältpunkt för att passa in i en tillverkningsprocess eller ge en produkt rätt egenskaper. Tänk på att choklad ska smälta på tungan alldeles vid en given temperatur och det kan man enkelt uttryckt styra genom att ge fettet just de egenskaper genom härdningsprocessen. Härdat fett, alltså fullkomligt härdat får liknande egenskaper som mättat fett, men då det står ”helt eller delvis härdat” i innehållsförteckningen vet man att en produkt innehåller transfetter. De naturliga transfetterna har visat sig i studier gynna hälsan, men de resultaten ställer sig naturligtvis inte alla experter bakom. Den ena gruppen ser de industriellt framställda transfetterna som den stora grop konsumenterna gräver till grav, den andra gruppen drar mättat fett och alla transfetter över en kam. Det är många ingredienser i denna soppa som du förstår. Det finns många studier gjorda men när man vill bevisa något väljer vissa ut de studier som visar det de vill komma fram till. Jo, det är så det går till. Jag läste en närmast deckar-spännande artikel i läkartidningen av två läkare som noggrant granskat tre stora diabetiker-organisationers kostråd i form av lågt fettintag och mycket kolhydrater. Med kokosfetts-thrillern i bakhuvudet, såg jag samma sak utspela sig igen. Läkarna såg att intressenterna bakom, de som sponsrade konferensen, var ingen annan än sockerindustrin! Vi har kommit till en tidpunkt då synen på fett mest liknar då den allmänna uppfattningen stod inför att väga över till att jorden var rund istället för platt. I vår tid är det livsmedelsverket som så in i det mest benfasta håller på sin tro att lite fett är nyckeln till framgång för en människas hälsa och att det mättade fettet är den stora boven i hela överviktsepidemin och hjärt-kärlproblematiken. Se bara på Danmark som lagt på fettskatt på dessa grunder. Den andra synen, som i mina ögon är den som säger att jorden är rund, är att kolhydraterna är den stora boven tillsammans med transfetterna som resultat av industriell härdning. Tills de giriga gått bort från scenen så tänker jag fortsätta med min kosthållning, jag har bestämt mig för vilken linje jag tror på även om det retar mig att jag inte får klara besked. Vi reser trots allt till månen, men fettets påverkan går inte att utreda! Hemma hos mig används bara smör på smörgåsen, kokosfett att steka i och olivolja att ringla över råa grönsaker. Kolhydraterna är få, men jag håller inte igen på fettet. Om inget ändras får vi väl se vem som lever längst och hur bra vi mår på vägen dit! |
|
||||||||||||||||||||||||||