|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Fejkad orgasm, finns det på riktigt?
Vi har sett det på film, vi har läst om det, men vem är det som lever sitt liv så på låtsas att de inte kan njuta fullt ut i den mest intima, kärleksfulla situationen. Och varför? Det handlar om att inte kunna känna, att inte kunna vara närvarande, att inte kommunicera. Att tro att den andra partnern blir glad och nöjd med sig själv när man levererar en simulerad handling, är det kärlek? Att tro att en älskog måste ha ett slut som ser ut på ett visst vis för att den ska vara lyckad. Vem är då den som låtsas att en orgasm äger rum när den i själva verket inte alls finns utan bara är ett skådespel? Är det bara kvinnor som är så uttråkade av att inte kunna vara närvarande eller att ha en man som inte är närvarande eller har sex på ett aggressivt sätt? Eller de kanske har varit med om en traumatisk händelse, ett övergrepp och därför stänger av helt utan att vara i kontakt med sitt underliv. Fejkar män också orgasm för att de vill avsluta när de känner att kvinnan inte är närvarande? Om kvinnan är så avstängd i kontakten med sitt underliv att hon inte känner vad som pågår därinne kanske hon inte känner om mannen får utlösning eller ej. I dag, år 2011 när vi blir mer och mer medvetna glappar ändå kommunikationen och öppenheten i den mest intima samvaron, det mest gyllene tillfället att komma någon nära, vilket är vad vi alla längtar allra mest efter på djupet. Att våga säga vad som finns där, vad som är sant och vad som är fejk, att be om stöd hos sin närmaste partner för att läka gamla traumatiska händelser, vore det inte det mest naturliga? När ska människan sluta låtsas och börja leva på riktigt istället? Börja njuta och vara helt närvarande är enda vägen till sann kärlek. |
|
||||||||||||||||||||||||||